Skuttande barn bryter inte ben

Själv har jag brutit handlederna sex gånger. Tre gånger på varje arm. Eller föresten, en gång var det ett finger. Första gången var jag tre år och stod på en enorm uppblåsbar banan från Konsum. Strax innan jag ramlade ner. Sen var det lite allmänna fall på hal is och snubbel på rötter och en hård boll på gymnastiken.

Egentligen vet jag inte om jag var ett oskuttande barn. Det tror jag inte. Och inte särskilt klumpig heller. Men bröt mig gjorde jag ändå. Troligen hade jag i alla fall mått bra av att genast börja träna mina handleder istället för att få rådet att ta det försiktigt med armarna så att jag inte bröt mig igen. Men fanns det sjukgymnastik på den tiden…?

Läkartidningen skriver i alla fall om hur barn som skuttar och hoppar och belastar sitt skelett får färre frakturer senare i livet. Skolgymnastik varje dag ska det vara. Kanske som jag hört att det är på sina ställen – att man skuttar lite utan att byta om – inte så länge, men intensivt. För det är så skelettet blir starkast. För mig är det försent. Skelettet är som det är. Men träna bör jag ändå. Musklerna kan ju skydda mot frakturer de med. 🙂

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/04/Idrottande-barn-och-ungdomar-vaccineras-mot-frakturer-i-vuxenlivet/#

gladabarn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s